Detta är en staty av Gautama Buddha. Det var i Royal Teton-retreatet jag lärde känna Gautama Buddha som en ödmjuk tjänare av den Högste Guden – din bror, min bror, någon som har har gått före oss på vägen till upplysning, någon som var en stor revolutionär på sin egen tid, som utmanade en dekadent hinduism, på samma sätt som Jesus Kristus utmanade maktmissbruket som florerade inom judendomen på hans tid.
De kom som stora revolutionärer inom femhundra år efter varandra, och Gautama Buddha fick sin upplevelse av det inre Kristusmedvetandet, som han kallade Buddha, spirandet av denna medvetenhet i det Inre Jaget. Jag upplevde honom som både ödmjuk och praktisk, och mycket engagerad i världens politiska angelägenheter.
Jag frågade honom, ”Gautama Buddha, vad mediterar du på?” Han sa: ”Jag mediterar på universums feminina princip.” Han lärde mig lagen om flödet i oändlighetsfiguren (visas ofta som den liggande siffran “8” (övers. anm.), som vi kan använda i meditation, eftersom han är förståelsen och uttrycket av Guds maskulina aspekt. Meditationen på den kvinnliga väsenspolen är alltså energins rörelse över oändlighetsfiguren, och detta mönster är nyckeln till rörelsen av energi mellan medvetandeplan, in och ut ur fysiska atomkärnor.
Han lärde mig, tillsammans med Saint Germain, att kärnan i varje fysisk atom faktiskt är mötespunkten för energi-oscillation – flödet fram och tillbaka mellan det vi kallar Ande och Materia, så snabbt att det framstår som det vore i vila samtidigt som det också framstår som att materien är konkret (idag vet vi naturligtvis att så inte är fallet), och att himlen är någon annanstans och jorden är här. Det jag visades är att himmel och jord, eller Ande-Materia, eller maskulint-kvinnligt väsen, i själva verket är oupplösligt sammanlänkade – att vi är i himmel och jord samtidigt.
Vi upplever de tätare sfärerna av denna energi och medvetande på grund av vår egen karma, eftersom vi har begränsat flödet av energi genom våra chakran, genom att vi har missbrukat den energin.
När du missbrukar Guds energi som hat, som krig, som svartsjuka, som okunnighet, som stolthet och avund och självsökande, då upptäcker du att du får mindre och mindre av den energin, och det du har missbrukat börjar täppa till din varelses porer.
Då kan du bli mer och mer avskuren från denna inre upplevelse tills du till slut befinner dig i varandets periferi så att du inte längre har den inre kontakten med den centrala lågan. Då har du kommit till den punkt där den enda utvägen är att du behöver en guru, du behöver en lärare, du behöver Frälsaren, du behöver den som har nyckeln till öppnandet av medvetandets port till det inre. Genom den som redan har öppnat dörren, balanserat karma och kontaktat den inre lågan, kan du då också uppleva varandets öppning.